Varför finns den här standarden överhuvudtaget?
Pallställ kollapsar. Det händer oftare än du tror. Och när det händer? Då pratar vi inte om en liten buckla i golvet. Vi pratar om ton efter ton av gods som rasar ner. Truckar som krossas. Människor som skadas. Ibland värre.
Det var därför SS-EN 15635 kom till. Standarden är ingen byråkratisk önskelista – den är ett ramverk för att hålla människor vid liv och lager i drift. Faktum är att den gäller för alla som använder pallställ i sin verksamhet. Oavsett om du driver ett litet e-handelslager i Borås eller en massiv distributionscentral utanför Stockholm.
Vad kräver SS-EN 15635 egentligen?
Kärnan i standarden handlar om inspektion och dokumentation. Du måste ha en utsedd person med ansvar för ställagens säkerhet. Någon som faktiskt förstår vad de tittar på. Inte bara ”killen som brukar fixa saker”.
Och så kommer inspektionerna. Dagliga visuella kontroller ska göras av personalen. Men det räcker inte. Minst en gång per år – helst oftare – ska en expertinspektion genomföras. Av någon som är utbildad för det. Skador klassificeras i tre nivåer: grön (ok), gul (åtgärdas inom kort) och röd (omedelbart stopp).
En röd markering betyder att den sektionen inte får användas. Punkt. Ingen diskussion.
Begagnade pallställ och certifiering – hur hänger det ihop?
Här blir det intressant. Många företag vill köpa begagnade pallställ för att spara pengar. Och det är helt rimligt. Men vet du vad? Begagnat betyder inte automatiskt osäkert.
Det som spelar roll är skicket. Och dokumentationen. Ett begagnat pallställ som har genomgått ordentlig inspektion och uppfyller SS-EN 15635 är fullt godkänt. Problemet uppstår när någon köper ställ från en skum källa utan att veta historiken. Då kan du sitta med bucklor, sprickor och svetsbrott som du inte ens ser med blotta ögat.
Så. Köp begagnat om du vill. Men köp från seriösa aktörer som kan visa att ställen uppfyller kraven.
Vem bär ansvaret när något går fel?
Du. Som arbetsgivare eller verksamhetsansvarig. Arbetsmiljöverket skämtar inte med de här frågorna. Om en inspektion visar att du saknar dokumentation, att skadade ställ används, eller att ingen har utsetts som ansvarig? Då kommer sanktionsavgifter. Och vid en olycka? Då kan det bli betydligt värre.
Det handlar inte bara om pengar. Det handlar om att kunna titta dina anställda i ögonen och veta att du gjort det du ska. Att lagret de jobbar i varje dag faktiskt är säkert.
Så kommer du igång med rätt rutiner
Börja med att utse en PRRS – en ”Person Responsible for Racking Safety”. Se till att den personen får utbildning. Det finns kurser som tar en dag och ger grundläggande kompetens.
Inför ett system för dagliga kontroller. Det behöver inte vara komplicerat. En checklista som truckförarna går igenom varje morgon räcker långt. Dokumentera allt. Spara rapporterna.
Boka in årliga expertinspektioner. Anlita någon extern om du inte har kompetensen internt. Och när skador upptäcks – agera direkt. Inte nästa vecka. Inte ”när vi har tid”. Direkt.
Standarden SS-EN 15635 är inte raketvetenskap. Den kräver bara att du tar säkerheten på allvar. Och det borde du göra ändå. För din egen skull. För dina anställdas skull. Och ja, för att slippa Arbetsmiljöverket i nacken.